Atlantic College utvecklade och var först med att ta i bruk IB-examen (International Baccalaureate) på 1970-talet. Numera är IB:n allmänt erkänd och den mest utbredda internationella examen på studentexamensnivå. Den undervisas redan i nära 1500 skolor runt om i världen. Också en del finländska skolor erbjuder en möjlighet att avlägga IB-examen.

Den största skillnaden mellan IB-examen och det finska gymnasiet är antalet ämnen. För IB:n väljs endast sex ämnen, vilka sedan studeras avsevärt djupare än inom det finska systemet.

Sex ämnen är obligatoriska: tre på higher level- och tre på standard level-nivå. Det är svårt att jämföra ämnena med den finländska nivån, eftersom läroplanerna och anspråksnivån varierar ämnesvis. Grovt taget motsvarar standardämnena den finska nivån i fråga om arbetsmängd och kunskapsnivå. I många higher level ämnen å andra sidan är nivån jämförbar med de första åren vid universitet.

Man väljer sex ämnen, ett från varje grupp:

Grupp 1:
A-språk. Vanligtvis studerandens modersmål. Finska studerande i UWC-skolorna har ibland också avlagt engelska och finska/svenska som A-språk. Studierna innehåller muntlig och skriftlig litteraturanalys.

Grupp 2:
B-språk. Något modernt främmande språk. Typiska val är engelska, italienska, franska, tyska och spanska.

Grupp 3:
Samhällsvetenskap. Beroende på skola kan man välja exempelvis historia, filosofi, nationalekonomi, u-landsstudier, världsreligioner och geografi.

Grupp 4:
Naturvetenskap. Typiska val är fysik, kemi, biologi eller miljövetenskap.

Grupp 5:
Matematik. Till buds står flera kurser på olika nivå.

Grupp 6:
Ett ämne till från grupperna 1–5 eller något annat ämne, exempelvis musik, bildkonst, talkonst, teater eller extra matematik.

Varje elev väljer själv sina ämnen från skolans ämnesutbud. IB:n erbjuder också en möjlighet att göra individuell forskning. Genom att ge akt på egna fallenheter och intressen får man en bra grund för sina framtidsplaner.

IB-examen är på hög nivå och kräver personliga satsningar. Samtidigt är den ändå en mycket motiverande examen. Jämfört med hemma i Finland är arbetet betydligt mera självständigt och valbart. I de samhällsvetenskapliga ämnena skriver man många essäer, i naturvetenskaperna är det praktiken i laboratoriet som är central och inom språkstudierna koncentrerar man sig på muntlig framställning och litteratur. Gruppstorlekarna år små och var och en har sin egen tutor, som följer den akademiska utvecklingen. Vanligen är UWC-eleverna välmotiverade för sina studier.

IB:n utvärderas på en skala från ett till sju. Det lägsta godkända vitsordet är fyra. En sjua är ett ”toppbetyg” som saknar motsvarighet i den finska betygsskalan. Examens maximala poängantal är 45, lägsta godkända är 24. Största delen av vitsorden bildas av de skriftliga och muntliga prov som hålls under våren det andra året, men också en del av det arbete som utförts under de två åren tas i beaktande i examensvitsorden.

IB-examen accepteras vid universitet runtom i världen. I Finland existerar det en varierande praxis mellan de olika universiteten, fakulteterna och institutionerna, men oftast jämställs IB-examen direkt med finska studentexamen.

Också i Finland erbjuds gymnasieutbildning på hög nivå. För finländare lönar det sig alltså inte att åka till en UWC-skola bara för att sitta med näsan i en bok. UWC-årens lärdomar och erfarenheter får man lika mycket från skolornas mångskiftande och dynamiska liv som från studierna. Hit hör också möten med olika kulturer, utförande av servicearbete, fritidsaktiviteter och ett aktivt socialt liv.

Mer information om IB-examen fås från adressen www.ibo.org.

 

Aktiviteter och samhällstjänst

På UWC-skolor är fritid ett relativt begrepp. Livet fylls ofta av annan verksamhet än studier, och denna verksamhet brukar delas in i aktiviteter (activities) och samhällsarbete (services).

Samhällstjänst

Tanken bakom samhällsarbetet är att göra studenterna till en aktiv del av det omkringliggande samhället. Under UWC-åren kan eleverna vara med om havs- eller bergsräddningsoperationer och efterspaningar av försvunna människor. Skolans insats i den lokala livräddningsverksamheten eller förhindrandet av olyckor är anmärkningsvärd.

Alla UWC-skolor stöder olika former av socialarbete. Serviceformerna varierar från skola till skola. Typisk UWC-verksamhet är regelbundna hjälpbesök hos åldringar och hem för handikappade. I många länder där det finns ett behov deltar elever som ledare för fritidsverksamhet på hem för föräldralösa barn och flyktingläger.

Inom skolområdet deltar eleverna i serviceverksamhet som kan innebära att bl.a. hjälpa till med uppehåll av bibliotek, ta hand om byggnader, vara verksam som IT-stödperson eller genom att ordna seminarier.

Alla UWC-elever väljer aktiviteter och tjänstverksamhet som de spenderar några kvällar i veckan med att utföra. Ofta hjälper de elever som går sitt andra år på skolan de nya att komma in i verksamheten.

Activiteter

Aktiviteter inkluderar allt från sport till teater som mer eller mindre har med fritid att göra. Ofta har aktiviteterna en sk. ”UWC-stämpel” – det finns t.ex. många olika diskussionsgrupper och klubbar som behandlar internationella frågor. Dessa aktiviteter får naturligtvis sin egen krydda i och med att deltagarna kommer från olika delar av världen.

Utbudet av aktiviteter som erbjuds till eleverna på skolorna kan varierabåde mellan skolor och från år till år. Ofta baserar sig aktiviteten på personalens och elevernas gemensamma initiativ och entusiasm. Några aktivitetsgrupper kan även ha utomstående ledare som leder verksamheten. Detta leder till att utbudet alltid är mångsidigt och ger möjligheter till att prova på helt nya saker.